fredag 8 februari 2013
Ridå ner
Ibland undrar jag vad det är som pågår. Precis när allt hade vänt, när vi äntligen skulle ha lite flyt, få ha det lite enkelt och vara lyckliga. Då händer det. Igen. "Oturen". Eller "Ödet". Eller vad fn det nu är som spökar. Lilla mamma. På sjukhus. Med bruten lårbenshals. Alldeles ensam. Och jag kan inte ta mig dit på grund av min förb-nnade rygg. Och M kan inte åka dit för jag kan inte ta hand om N själv. Lilla mamma. Ensam och med så mycket smärta. Rädd, men försöker vara stark. Men hon har redan fått utstå så mycket. Så jag hör. Rädslan, smärtan, ensamheten. Och jag undrar. Hur ska vi ta hand om henne när hon ska vara hemma? Hur ska vi göra så att hon inte blir isolerad? Hur ska hon klara sig? Om jag bara vore frisk...men det är jag inte. Så jag vet inte vad jag ska ta mig till. Och jag tycker att det är så fruktansvärt. När ska det sluta? Egentligen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Nääe, stackars mamma M, det här är ju bara inte sant. Fy vad jobbigt, hälsa henne när ni pratar! Förstår din frustration, kan det inte vända nu. Du ska se att det ordnar sig till slut, men det är ju onödigt att det ska vara en sån lång uppförsbacke...
SvaraRaderaÅh vad synd att vi är krassliga, annars hade jag kommit på studs och hjälpt dig med N så att M kunnat hänga lite med mamsen. Men när vi är bättre igen kan vi höras, hur länge blir hon kvar på sjukhuset, vet ni det?
Massa kramar till hela familijen C!!
Ja, det här är inte klokt....stackars lilla mamma!
SvaraRaderaHon blir kvar 10 dagar. M åker dit imorn. Vi hörs absolut, tack vännen! Krya på er jättemycket!
Kramar
Men käre värld! Det är så typiskt. Att allt jobbigt liksom skall komma på samma gång. Men din mamma är stark och hon kommer snart att vara på benen. Och hon förstår att du inte kan vara där nu.
SvaraRaderaSnart vänder det. Jag lovar.
Hade tänkt höra om jag kunde hälsat på er i fredags men jag har gått med en segdragen snuva och ville inte ge er något läskigt virus så här i rs-tider. Håller med kommentaren ovan, hade gärna kommit ner och passat bebbe om det inte vore för alla förbannade dagisbakterier. Det sista ni behöver är att liten blir förkyld oxå.
Säg till om det finns något annat jag kan göra. Kramar Erika
Tack gumman! Ja, det är absolut bara att komma förbi närhelst du är i Götet! Men självklart är det bra att vara frisk först, en sjuk liten tös vore skönt att slippa, som du skriver. Vi hörs o ses snart, I hope!
RaderaKram