Förutom längd och vikt var det som sagt dags för hennes första vaccination. Som jag har våndats inför denna! Eftersom jag själv har spruträdsla (som visserligen har blivit bättre, men fortfarande är påtaglig...detta trots att jag fick injicera medicin på mig själv varje dag under flera månader i vintras...) kändes det väldigt jobbigt att behöva se sin egen dotter genomlida det jag tycker är så hemskt! Men jag bet ihop. Och sedan fick hon en spruta i vardera låret av två BVC-sköterskor. Stackarn. Måste ha undrat vad det var som hände. Först sitter man och ler och gurglar och får leenden tillbaka, sedan sticker samma personer två nålar i benen på en...Hon gallskrek en kort stund, men blev snabbt glad igen. Det var nog jag som led mest. BVC-sköterskan undrade hur det var med mig efteråt när jag satt med tårar i ögonen och en gigantisk klump i halsen...Men nu är det gjort. Skönt. Och lillan har mått bra hela kvällen. Sov som en stock ett par timmar efter att hon fått sprutorna, sedan har hon varit sitt vanliga jag igen. Lättnad. Vill inte ens tänka på alla läkarbesök och sprutor jag kommer att få genomlida under hennes barndom...en klar i alla fall! Klapp på axeln till oss båda.
 |
| Grrrr! En liten tiger på tre månader i vagnen! |
 |
| Härliga vårdagar har under de senaste veckorna fördrivits gåendes längsmed kajen i solen - underbart! |
Jag tog med mig Victors pappa på båda vaccinationerna (3 mån och 5 mån) och var beredd att springa ut... Men det gick bra. Han blev snart glad igen precis som din. Skönt! Och ja - hur mycket kommer man inte få gå igenom?! Fy sjutton! Vill inte ens tänka på det...
SvaraRaderaGrattis till första tre månaderna, det är en milstople!
Tack! Ja, det är skillnad på hur livet är nu mot bara för några veckor sedan. Tre månader - nu känner man varandra lite bättre!
RaderaBravo, du kommer att bli starkare för varje liten sak ni går igenom tillsammans. Det finns inget värre än att se sina barn lida, men tänk vad glad hon ska vara som har dig som mamma som älskar henne så villkorslöst!!
SvaraRaderaTror du inte de har hunnit med en förkylning till och jag fick samtidigt en inflammation i knät (som tydligen kan bli efter långdragen influensa...) så jag inte kunde röra knät utan att det gjorde galet ont så jag blev svimfärdig. Men nu börjar det kännas bättre och jag kan halta runt o plocka fram badkläder o annat skoj, kändes väldigt avlägset i helgen. Tänkte på dig flera gånger när jag inte kunde lyfta Elin o så, vilken kämpe du är!!
Aj då! Galet att influensa kan ge inflammation i knät...tänk vad mycket man inte vet! Stackare...hoppas att det fortsätter åt rätt håll så att ni får njuta sanslöst mycket av sol och värme! Och ja, hemskt när man inte kan ta hand om sina små på det sätt man vill...klart att man löser det ändå på något vis, men det gör ont i hjärtat...
Radera